Nåbar?

Jag undrar egentligen hur mobiltelefondesigners tänker?
Det skall vara så himla hippt och så många finesser att de slår knut på sig själva. Och handen på hjärtat... VEM tror på allvar att några gamla Ericsson-ingenjörer som slagit sig ihop med videomaksintillverkare skall vara bra på att designa något användarvänligt???? eh?
Hur många har lätt och ledigt installerat sin nya video/dvd och på en gång förstått hur man ställer in kanaler, spelar in, använder timer osv??
Nähä... kunde just tro det?
Telefoner är inget undantag kan jag lova.... Vi har blivit begåvade med någonting som ser synnerligen flott ut och stoltserar med namnet X1. Det låter ju nästan som om Q varit med och designat den åt Bond........ men när man väl skall börja använda den blir man mer och mer övertygad att den endast har för avsikt att ytterligare belasta den svenska psykvården!
Den har s.k. "touch screen"... det betyder att den inte har en vanlig knappsats. För att få igång eländet måste man först knäppa på en liten knapp på ena kortänden av telefoneländet. Lögn i h-vete om man har vantar. Man var sig känner eller hittar knappen.
När man väl fått igång den skall man egentligen dra fram en liten pinne som liksom har ett litet utrymme ute i ena kanten på telefonen. Men denna pinne skall man sedan peta på telefonen och välja vad man vill göra. Ringa? Surfa? Lyssna på radio? använda navigator? Skicka meddelande? Administrera sina kontakter? Titta i kalendern? Ta kort?
Tro nu inte att du kan strunta i pinneländet om du inte är utrustad men långa naglar. Antingen reagerar skärmeländet inte alls eller så kommer den att välja helt fel saker och det är ett elände att "gå tillbaka". Innan du hunnit hamna rätt har du både bokat ett antal möten och skickat sms till dina nära och kära samtidigt som du hittat vägen till kungliga slottet och tagit ett antal bilder på dina skor..!
Jag undrar även vad som är meningen att du skall använda den till först och främst?
För min del är det ringa.... tänk nu att du sitter i bilen, det är kallt så du har vantar på dig, du måste dessutom hålla uppsikt över vad som händer på vägbanan. Även om du har handsfree kan du omöjligt tända den tjusiga skärmen och lyckas du mot förmodan detta så kan du ju prova att få fram telefonfunktionen! Hahaha!
Sen har vi det där med att svara när det ringer... jodå, här har någon tänkt. Det finns en "lurknapp". På denna skall man trycka om man vill svara. Har du telefonen framme och inte har några vantar på finns det en viss chans att du faktiskt lyckas. Det hade inte jag i eftermiddags.... det började ringa i fickan. Eftersom jag faktiskt förstått hur man ställer in sin ringsignal så började det spelas Mozart i fickan - med pipigt telefonljud. Frenetiskt försökte jag i snöyra och blåst, med händerna fulla av tre koppel i vars andra ändor det for runt tre ystra sheltiedamer. Jag öppnar fickan och försiktigt, försiktigt - som jag hanterade en skör fågelunge - plockade jag fram telefonen. Då händer det. Jag kom åt skärmen! Ve och elände! Telefonsamtalet avslutas! Skärmen förkunnar i expressfart något jag vare sig såg eller hade tid att uppfatta. Jag trycker på något helt oavsiktligt igen och telefoneländet förkunnar effektivt att nu tänker den skicka SMS med meddelandet att jag minsann är upptagen och inte kan ta emot samtalet utan tänker ringa upp! NNNEEEEEEJJJJ!!!!! Sluta, telefonelände!!!!! Vantar av, fram med fingret som har en nagel, försöka pricka menyvalet och välja "skicka inte" för att sedan hitta tillbaka till telefonen och välja rätt telefonnummer att ringa upp!
PUST!
Jag kommer att bli hämtad av allvarliga män i vita rockar och bli iklädd en mysig tröja med extra långa ärmar om det här fortsätter mycket längre till!