Snöyra

Vilket väder!
Igårkväll tog det i och började blåsa, kort därefter kom snön...... Det var milt uttryckt ganska intressant att bege sig ut på hundpromenad. Damerna var ystra värre och for ikring. Jag hade bara hittat ett par vantar med hål på. Mina stela små fingrar försökte förgäves reda ut härvan av koppeltrassel som blev när den ystra trion for ikring allmedan vinden ven och gjorde ansiktet till en stel mask och öronen höll på att förfrysa, trilla av huvudet och falla till marken med en ljudligt "kras!".... detta trots mössa...
Fick reda på att alla bussarna i östra delarna av länet ställts in pga snökaos och jag kunde inte låta bli att önska - bara lite grann - att samma skulle hända oss! Tänk att få sova istället för att jobba imorgon småönskade varenda fiber i min kropp.....

Nästa dag grydde och till ett visst mått av besvikelse vaknade jag och konstaterade att trots rejält med snö och blåst så kunde jag nog inte åberopa detta för att vara hemma. Efter en låååångsam morgon satte jag mig bakom ratten och styrde kosan mot Uppsala.
Det blev en intressant resa.... ju närmare Uppsala jag kom desto mer önskade jag att jag faktiskt lyssnad till latmasken i mig. Mellan Ramstalund och Skärfälten stängdes väg 55 av ett tag pga olycka. En bil rejält i diket, räddningspersonal osv.... Det var även med ett visst mått av oro jag betraktade bilen framför mig, varenda gång vi skulle starta for han lika mycket åt sidan som framåt och jag var ganska tacksam att farten aldrig nådde över 60km/tim!
Efter en lång färd var jag dock framme och kunde med en suck av lättnad parkera bilen och promenera till jobbet. Det hade jag inte gjort om jag vetat vad som väntade mig på eftermiddagen!

Jag propsade på att gå tidigare. Ville inte alls köra i mörker med den här nederbörden. Jag hade varit ute på lunchen och snabbt förvandlats till vandrande snömonster. Vinden ven och det var motvind åt vilket håll man än gick. Ingenting var plogat och alla skuttade runt bland snöhögar och halkade omkring i vägbanorna. Från mitt kontorsrum såg jag inte ens domkyrkan trots att den är rejält nära!
Efter att med tveksamt resultat borstat bort drivor av snö från min bil började jag så sakteliga halka hemåt. Bilen studsade glatt fram mellan snöhögarna och två filer hade i stort sett överallt förvandlats till en. Bilar körde fast och kom ingen vart, de stod på tvären över gatorna när de försökte vända och på utfarten ur staden stod en buss på sniskan över hela vägen. Passagerara pulsade stelbenta fram över åkern och polisen hade stängt av vägen.... Det hela bådade inte gott.
Men riktigt så illa blev det inte. Snömängden minskade strax utanför Uppsala och farten höll sig runt 60-70 km/tim..... ibland har man tur..... eller kanske inte....? det skulle inte sitta så illa med en ledig dag - utan väggmålning och bokhylleskruvande!