Och där satt man som ett frimärke i taket!
Yrvaken titt på klockan.... 02.30..... den hysteriskt arga valpen står i fönstret och skäller ursinnigt. Försiktigt släpar man sin sömndruckna kropp ur sängen och vacklar fram till fönstret. Själen fylls av oro, vad väntar mig därute? En pluton Kumlarymmlingar beväpnade till tänderna? Eller bara grannens katt?
Jag kikade ut och såg dem...... vackra, ståtliga och helt underbara. Näe - inte Kumlarymlingar tack och lov - men två rådjur. De tittade djupt förorättade upp mot vårat fönster och hela deras väsen utstrålade "Skäll på du ditt lilla kryp! Vi vet att du är inlåst! vi tänker inte flytta oss en millimeter förrän vi har lust!"
Efter en mild brottningsmatch och smekande ord till den uppprörda valpen övergick vi till att titta på dem utan ackompanjemang av ihållande skall. Efter en stund fortsatte de till nästa granne. Det gör mig faktiskt inget om de äter upp tulpanerna lite då och då - jag tycker faktiskt om att ha dem i trädgården!
Sen var det dock svårt att somna igen, för varje litet ljud som hördes utanför fönstret "huffade" både valp och vuxna hundar för att markera "Vi vet att det är något där! Hallå där! Matte, du hör väl?!!!"
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar